| Det
var en gång en man som var ute och promenerade. Då han gick igenom en park, såg han en
ung vacker kvinna. Till sin förtret såg han att hon antagligen var en uteliggare. Hon
hade gamla, smutsiga kläder och hon verkade inte ha ätit på länge.
Då han hade lämnat kvinnan och parken bakom sig tänkte mannen högt för sig
själv " Ja, ja. Och så sägs det att det finns en Gud. Världen är full av krig
och elände. Ta den där stackars kvinnan som exempel. Hur kan en allsmäktig och god Gud
acceptera detta?"
Han stelnade till av skräck
då han hörde en röst inne i sitt huvud som inte var hans egen.
Den främmande rösten sade "Jag har gjort allt som finns i min makt. Jag skapade
dig, så frågan är hur du kan acceptera detta? Hjälp henne, istället för att i tid
och otid ifrågasätta min existens"
|
